50 rapporter på 5 år - utvärdering av vårdens metoder

Camtö får in frågeställningar från medarbetare inom hälso- och sjukvården som de sedan sammanställer vetenskapligt. De är en HTA-enhet, health technology assessment, vilket kan översättas med utvärdering av vårdens metoder. Det finns i dagsläget fem liknande regionala enheter i landet.

– Vi följer statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU:s metodbok. Allt ska vara sakligt och transparent och utan jäv, det är viktigt. De frågor vi får in behöver ofta struktureras eller avgränsas, vilket vi gör först. Sen hjälper medicinska biblioteket oss att söka efter studier i åtminstone ett par databaser, vi väljer ut, granskar, analyserar, sammanställer och rapporterar. De flesta moment görs av två personer, säger Louise Olsson.

Frågorna som kommer in till enheten är väldigt varierande. Vilka frågor de sedan väljer att arbeta vidare med följer en fastlagd prioriteringsordning.

– De frågorna kring eventuella stora hälsovinster eller negativa effekter, stor hälsoekonomisk påverkan eller av principiell natur går först. En del frågor passar inte för HTA-metodik och ibland kunde frågeställaren kommit lite längre på egen hand genom att först kontakta medicinska biblioteket och läsa på, berättar hon.

Rapporter som ska underlätta beslutsfattande

På enheten är totalt åtta personer verksamma, de flesta på deltid.  En av dem är Katarína Sztaniszláv som utöver uppdraget på Camtö arbetar som specialistläkare inom kardiologi på hjärt-lung-fysiologiska kliniken.

– Det är ett intressant arbete att få skriva rapporter. Man lär sig mycket om olika ämnen eftersom det inte alltid hör till ens specialitet. Ibland kan en mycket lätt fråga ställa ytterligare frågor och det känns senare att det inte är så lätt att svara på den frågan egentligen. Man behöver tänka och fundera mycket. Diskussion med kollegorna är alltid mycket givande, säger Katarína Sztaniszláv.

Just nu arbetar hon med en rapport som kartlägger behandlingen av patienter med icke-småcellig lungcancer som behandlas med immunterapi på lungkliniken.

– Syftet med denna studie är att utvärdera biverkningar och effekt av dessa läkemedel. Jag har tidigare skrivit en rapport som handlade om temperaturreglerat laminärt luftflöde för behandling av patienter med astma. En annan rapport var om hur NT-proBNP värde, NT-proBNP är en markör som om förhöjt över en viss gräns kan indikera hjärtsvikt, skiljer sig mellan olika tillverkare, säger hon.

Tanken med att ta fram en rapport är att frågeställaren ska få en noggrann genomgång av det vetenskapliga underlaget.

– Genom att frågeställaren får det vetenskapliga underlaget framtagen och presenterat för sig ökar deras möjlighet att fatta ett mer initierat beslut. Vi har inga befogenheter att fatta några beslut utan nyttan för hälso- och sjukvården förverkligas först när beslutsfattare på alla de nivåer har fått en klar bild av det vetenskapliga underlaget genom våra sammanställningar och tar hänsyn till det i sina beslut, förklarar Louise Olsson.