Extra viktigt med rätt kost vid lungsjukdomen KOL

Forskningsprojektet pågår hos Läkemedelscentrum och Mikael Karlsson har hand om den första studien. Målet är att identifiera patienter med KOL som är undernärda och se hur näringsbehandlingen kan förbättras.

Vad innebär det att ha sjukdomen KOL?

– KOL är en av de stora folksjukdomarna globalt sett. I Sverige är ökningen av sjukdomen mest uttalad bland kvinnor. Den kroniska inflammationen, som är ett kännetecken för KOL, orsakar att lungvävnad och alveoler, även kallade lungblåsor, förstörs. Sjukdomen utvecklas under lång tid och förvärras i perioder av exacerbationer, då patienten får ökade luftvägssymtom. Ett ökat andningsarbete och luftvägsinflammation kan ge en högre energiförbrukning jämfört med friska. Men kronisk inflammation är även kopplat till minskad muskelmassa och fysisk funktion.

Hur har ni påbörjat forskningsprojektet?

– Initialt behöver vi undersöka olika metoder för att mäta kroppssammansättning samt undersöka samband mellan kroppssammansättning, energiförbrukning, fysisk funktion och matvanor. Vi har då valt att som kontrollpersoner använda oss av personal inom Region Örebro län och deras närstående. Vi mäter kroppssammansättning med två olika impedansmätare och energiförbrukning i vila. Forskningsdeltagarna får sedan ett frågeformulär där de ska svara på hur deras matvanor har sett ut den senaste tiden. Många i personalen har tyckt att det har varit roligt och intressant att få delta och på det sättet även få kunskap om sin egen kroppssammansättning och energiförbrukning, men även en inblick i de metoder som vi börjar att använda kliniskt. Vi behöver fortfarande fler deltagare så det finns möjlighet att delta men man behöver kunna ta sig till Lindesberg då vi gör mätningarna där och man behöver vara fastande.

På det metabola laboratoriet på Lindesbergs lasarett finns en stationär impedansmätare men vi har även tillgång till en portabel impedansmätare som används kliniskt på hemodialysmottagningen. Vi vill jämföra mätmetoderna för att se om dessa är utbytbara mot varandra och om vi kan använda den portabla impedansmätaren vid hemvård men även vid fortsatta studier som bland annat innefattar personer med diagnosticerad KOL.

Hur ser fortsatta studier ut?

– I ett senare skede vill vi försöka ta fram en kostbehandling som är så individanpassad som möjligt och på så sätt bidra till att personer med KOL kan bevara muskelmassa, fysisk funktion och i och med det även bevara sin livskvalitet.

Vi vet att viktminskning är vanligt vid KOL. Begreppet undernäring är komplicerat och kan definieras på olika sätt. Undervikt är en stark prognostisk faktor och för personer med KOL går gränsen för undervikt vid BMI 22. Låg kroppsvikt och lågt kroppsmasseindex, BMI, är riskfaktorer för ökad sjuklighet och dödlighet. Hos ungefär en tredjedel av patienterna med KOL förekommer ett BMI som är lägre än 22.

Liksom för övriga befolkningen är övervikt och obesitas ett växande problem även för personer med KOL. Men det bör beaktas att undernäring kan samexistera med övervikt och obesitas och att även låg andel fettfrimassa är en riskfaktor för ökad sjuklighet och dödlighet.