Paula – en av 24 som delar på Nyckelfondens miljoner: Forskar för att stoppa livsfarliga bakterier

– Det här är fantastiskt roligt, och viktigt! Tack vare Nyckelfonden kan vi bedriva betydelsefull klinisk forskning lokalt, så att våra patienter ska kunna få bästa möjliga vård baserad på högaktuell och modern diagnostik, säger Paula Mölling.

Höga krav på kvalitet och på att forskningen sker i länet

Varje år delar Nyckelfonden ut pengar till ett antal forskningsprojekt. Vilka forskare som ska få pengar, och hur mycket, beslutas av Nyckelfondens styrelse – efter grundlig bedömning från en sakkunniggrupp.

Sakkunniggruppen består av 15 professorer och docenter som bedömer ansökningarna utifrån ett antal kriterier, bland annat vetenskaplig kvalitet, originalitet, kompetens och genomförbarhet. Grundläggande för att ens vara aktuell för bedömning är att forskaren som söker är docent eller professor och dessutom till minst 20 procent anställd inom hälso- och sjukvården inom Örebro län. För Nyckelfonden är det viktigt att forskningen sker lokalt och på så sätt snabbt gör skillnad för alla som bor i länet.

Stöttar många olika områden

Vid en närmare titt visar det sig att Nyckelfondens 13 miljoner går till forskningsprojekt inom en rad olika områden. De tar upp nya behandlingsmetoder, operationstekniker och tankesätt inom livmoderhals- och prostatacancer, bypass-kirurgi, schizofreni, psykisk hälsa, demens, tarminflammationer och många andra sjukdomar och diagnoser. 

Jan Källman är ordförande i Nyckelfondens sakkunniggrupp och han bekräftar att årets forskningsprojekt visar på stor bredd:

– Det är precis så vi vill ha det. Många av de andra stora forskningsgivarna är nischade på en specifik sjukdom, men Nyckelfonden vill bidra inom flera områden. Vår avgränsning är istället att forskningen ska vara medicinsk, kliniknära och lokal. 

Bakteriens arvsmassa kan avslöja hemligheter

Tillbaka till Paula Mölling som i många år forskat på den livsfarliga meningokockbakterien. Den gömmer sig i de övre luftvägarna hos cirka tio procent av Sveriges befolkning och lyckas av hittills okänd anledning smita förbi immunförsvaret hos ett antal personer, med hjärnhinneinflammation och/eller blodförgiftning som följd. Meningokocker sprids genom droppsmitta vid närkontakt, till exempel via hosta. Med andra ord – en av många bakterier som vi inte vill släppa lös hur som helst. Och får vi med hjälp av forskningen mer kontroll på den här bakterien kan resultatet förhoppningsvis även användas på andra bakterier som orsakar sjukdom.

Nu forskar Paula och hennes team på hur man med modern teknik kan leta i bakteriens arvsmassa för att förstå hur den beter sig – och på så sätt kunna identifiera genetiska markörer som har betydelse. De kan sedan användas för att precisera diagnostiken.

– Målet är att med hjälp av den här precisionsdiagnostiken snabbt kunna förutse en bakteries förmåga att orsaka sjukdom och hur den sprider sig. Då kommer vi också direkt kunna göra det som behövs för att förhindra spridning, till exempel vaccinera de människor som riskerar att bli smittade.