Välkommen att kontakta oss rörande frågor kring kliniska prövningar, klinisk epidemiologi och biostatisk, experimentell laboratorieforskning, biobank, innovaton och Grants Office.
Inom KFC finns en samordnad hantering av förfrågkningar kring det forskningsstöd som erbjuds vid verksamheten. Målet är att erbjuda en sammanhållen process som täcker forskares behov från idé till färdig produkt.
Kontakt vid förfrågan om forskningsstöd
Forskningskommittén och Nyckelfonden är självständiga anslagsgivare till den regionala kliniska forskningen. Personal som arbetar för dessa funktioner har sina anställningar på KFC.
Medicinska biblioteket tillhör universitetsbiblioteket och förser Region Örebro län med biblioteks-och informationstjänster för kliniskt arbete, forskning och utbildning. Gemensamma frågor kring bibliotekets verksamhet och utveckling hanteras i en samrådsgrupp med representanter från Örebro universitet och Region Örebro län. Ordförande i samrådsgruppen är verksamhetschefen vid KFC.
Enheten för kliniska studier (EKS) är en forskningsenhet som stimulerar, koordinerar och underlättar genomförandet av kliniska studier.
EKS erbjuder resurser, samarbete och administrativt stöd i kliniska forskningsprojekt på uppdrag av Region Örebro län, Örebro universitet, läkemedelsindustrin och andra regioner/universitet.
Här finns samlad kompetens och lång erfarenhet av kliniska studier inom olika terapiområden, både nationellt och internationellt.
- Utbildning i kliniska prövningar och GCP
- Besvara studieförfrågningar/feasibilities
- Avtalsförhandling och kostnadsberäkning
- Monitorering/kvalitetssäkring av kliniska prövningar
- Stöd till forskare med att
- skriva/granska protokoll
- bygga och förvalta e-CRF
- skriva ansökningar till Etikprövningsmyndigheten och Läkemedelsverket
- genomföra forskningspersonsbesök
- projektleda/koordinera hela eller delar av forskningsprojekt
Välkommen till EKS!
Såväl friska personer och personer med en diagnos/sjukdom kan vara studiedeltagare. Att delta i en klinisk studie är helt frivilligt och som studiedeltagare har man samma sekretesskydd som alla andra patienter i svensk sjukvård.
En klinisk prövning genomförs ofta som ett samarbete mellan ett läkemedelsbolag och läkare i sjukvården. En klinisk prövning kan vara flera olika saker; en undersökning av ett läkemedels effekter eller utvärdering av en behandling.
Att delta i en forskningsstudie är ett sätt att vara med att ta fram nya behandlingsmetoder, nya läkemedel och bidra forskningens utveckling. Du får även möjlighet att genomgå noggranna kontroller och hälsoundersökningar.
För att läsa mer om varför kliniska prövningar genomförs samt om fördelar och risker med att delta i en klinisk prövning, har LIF (branschorganisation för forskande läkemedelsföretag verksamma i Sverige) gjort en broschyr med information till studiedeltagare. Klicka här om du vill läsa broschyren om vad det innebär att vara studiedeltagare.
Vi rekryterar kontinuerligt nya studiedeltagare som vill delta i våra studier som bedrivs på EKS och inom RÖL. Logga in på 1177 och sök upp ”Aktuella studier” för att läsa mer och anmäla intresse att delta i en studie.
Kontakta EKS
Enheten för kliniska studier
S-huset, Universitetssjukhuset, 701 85 Örebro
Feasabilits och Studieförfrågningar
Klinisk genomik
Enheten för klinisk genomik inbegriper Clinical Genomics Örebro som är en forskningsinfrastruktur inom Science for Life Laboratory. Clinical Genomics Örebro erbjuder forskare hjälp med genomiska forskningsprojekt hela vägen från studiedesign, sekvensering och bioinformatik till klinisk tolkning av svaret. Syftet är även att identifiera, utveckla och implementera
nya metoder för genetiska analyser i klinisk verksamhet. Vi kan erbjuda expertis inom:
- Cancer
- Ärftliga sjukdomar
- Komplexa sjukdomar
- Farmakogenomik
- Mikrobiologi
- Informatik
Du som forskare är välkommen att ansöka om resursstöd!
För full tjänstekatalog och instrumentering, Clinical Genomics Örebro - SciLifeLab.
I verksamheten ingår även Genomic Medicine Sweden (GMS) som samordnar införandet av precisionsmedicin och banar väg för bättre diagnostik, vård och behandling i Sverige. Mer information finns på Genomic Medicine Sweden
Grants Office stöttar med rådgivning, informationsförmedling, omvärldsbevakning, ansökningsgranskning, koordinering av stödfunktioner och utbildning kring finansiering för forskning.
Genom nyhetspublicering, seminarier och workshops sprider Grants Office information om finansieringsmöjligheter.
Zarah Löf-Öhlin (föräldraledig)
Forskningsfinansieringsrådgivare, PhD
Välkommen att kontakta oss rörande frågor om idéutveckling, innovationsrådgivning, innovationsfinansiering, innovationssystem eller regelverk som är relevanta för innovation.
Innovationsteamet erbjuder stöd och rådgivning till enskilda personer såväl som företag organisationer. Tag gärna kontakt för en förutsättningslös diskussion.
Vad är en innovation?
Innovation kan beskrivas som något nytt och nyttigt som kommit till nytta. Innovation handlar inte bara om teknik och varor utan inbegriper allt från nya metoder till nya sätt att organisera arbetet på. Ofta blir det både och. För att till exempel kunna börja använda en ny teknisk lösning behöver man ändra sättet att organisera arbetet på. Omvänt så innebär förändrade arbetssätt ofta att ny teknik behöver tas in eller utvecklas.
Kontakt
Vår målsättning är att bedriva medicinsk forskning av hög kvalitet och att stimulera forskningsaktivitet inom hälso- och sjukvården i Region Örebro län. Inom epidemiologin studerar vi sjukdomars uppkomst, hälsorisker och hälsoutfall på populationsnivå. Information från befolkningsregister och andra stora databaser i Sverige och Örebro erbjuder unika förutsättningar för denna typ av forskning.
Vår uppgift är att stödja och underlätta forskning inom medicin och vårdvetenskap med det övergripande målet att stimulera till vetenskaplig produktion av hög kvalitet. Vi diskuterar gärna idéer, metoder eller möjligheter till handledning om du överväger en doktorandutbildning eller ett epidemiologiskt forskningsprojekt. Vi kan också stå till tjänst med rådgivning och stöd i olika faser av forskningsprojekt, till exempel med:
- Design och planering
- Studieupplägg, etablering av forskningsdatabas, val av design och statistisk analys - Design och studiestorlek
- Rådgivning kring studieupplägg. Powerberäkning. - Biostatistiska analyser
- Enklare jämförelser på gruppnivå, deskriptiv statistik (förutsätter hög kvalitet och god struktur på datamaterialet). Rådgivning kring presentation av resultat. Kort hjälp till självhjälp inom SPSS.
- Avancerade biostatistiska analyser som exempelvis multivariata regressioner, bortfallsanalyser och hantering av saknade värden. - Tolkning av resultat och manusgranskning
- Rådgivning kring registeruttag, länkning av databaser, skapande av variabler och datarensning
- Frågor kring etikansökningar
- Idéer och data till projekt på grundutbildnings-, master- och doktorandnivå
Frågor och samarbete
Vi svarar gärna på specifika korta frågor över telefon, e-post, eller ansikte mot ansikte. Vid mer ingående stöd är deltar vi vanligen som medförfattare i forsknings- och publikationsprocessen. Vänligen kontakta oss så att vi kan diskutera hur vi kan hjälpa dig.
Programvara
Region Örebro län har tecknat ett nätverksavtal för statistikprogramvaran SPSS. Detta innebär att du som forskare vid Region Örebro län kan få tillgång till programmet på din arbetsplats. För hjälp med installation av SPSS kontakta IT. Alternativt kan de som har anknytning till Örebro universitet få SPSS därifrån.
I våra lokaler finns bokningsbara datorer med SPSS som landstingsanställda är välkomna att nyttja.
Vilken analys ska jag välja (UCLA)
Svensk epidemiologisk förening
Handbok om utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården
Powerberäkningar
PS: Power and Sample Size Calculation
Klinisk forskningsmetodik, epidemiologi och biostatistik, 7,5 högskolepoäng
Syftet med denna kurs är att ge en utökad introduktion till kliniska forskningsmetoder inom epidemiologi och biostatistik. Kursen omfattar grundläggande kunskaper om studiedesign, analys och tolkning av epidemiologiska studier. Vi går igenom sjukdomsmått, sambandsmått, vanliga typer av studiedesign (tvärsnitt, fall-kontroll och kohortstudier och till viss del randomiserade studier) samt systematiska fel (bias). Kursen omfattar basala statistiska metoder för medicinsk vetenskap samt vanliga typer av regressionsanalys såsom linjär, logistisk och Cox-regression. Undervisningen är baserad på föreläsningar, grupparbeten, och praktiska övningar i statistikprogrammet SPSS. Efter kursen förväntas studenterna kunna redogöra för några av epidemiologins bidrag till vetenskapen, beräkna och tolka mått på sjukdom och samband, förklara styrkor och svagheter med olika studiedesigner. Studenterna förväntas kunna redogöra för olika typer av systematiska fel och omsätta sin kunskap om epidemiologiska begrepp vid granskning av studier. De bör även kunna analysera studier med enklare studiedesign med relevant statistisk metodik.
Examination sker genom skriftlig tentamen ett par veckor efter kursens slut. En omtentamen erbjuds efter det första examenstillfället.
Förslag på kurslitteratur:
Bland, M (2000) An introduction to Medical Statistics. Oxford: Oxford University Press.
Rothman, K (2002). Epidemiology: an Introduction. New York: Oxford University Press.
Campbell, Machin, & Walters (2007). Medical statistics, a textbook for the health Sciences. Chichester: Wiley & Sons.
Altman DG. (1991) Practical statistics for medical research, Chapman & Hall.
Björk J. (2011) Praktisk statistik för medicin och hälsa, Liber
Kursen ges på heltid under två schemabundna veckor på höstterminen och undervisningen sker både vid Örebro universitet och vid Universitetssjukhuset i Örebro. För uppdaterad information och schema se Örebro Universitets webbplats
Annan undervisning:
Enheten ansvarar också för undervisning och föreläser om epidemiologi och biostatistik inom andra kurser vid Örebro universitetssjukhus (USÖ), Region Örebro län (RÖL) och Örebro Universitet (ÖU). Exempel på kurser är grundutbildning av läkare och sjuksköterskor (ÖU), masterkurs inom ämnet Medicin (ÖU), kurs i vetenskaplig metod för ST-läkare (USÖ), uppdragskurs forskningsmetodik vid USÖ och Karlskoga lasarett samt kurs i Kliniska prövningar för prövningsteamet (USÖ). Vi medverkar också som föreläsare på den Allmänvetenskapliga kursen i forskningsmetodik (för mer information besök Örebro Universitets webbplats).
På enheten för klinisk epidemiologi och biostatistik täcker forskningen flera områden inom epidemiologi och biostatistik men fokuserar till stor del på life-course studier, dvs studier som undersöker hur exponering för riskfaktorer under olika livsfaser kan påverka senare sjukdomsrisk. Forskningsprogrammet omfattar ett brett spektrum av sjukdomar, men har tyngdpunkten på kroniska sjukdomar som typ-2 diabetes, multipel skleros, cancer samt luftföroreningar och hälsoeffekter. Vi undersöker också nyare statistiska metoder såsom additativa modeller, multi-level modeller och semiparametrisk modellering i epidemiologiska studier.
Flera av de studier som bedrivs på enheten är baserade på datainsamling från enskilda individer, journaldata och/eller vävnadsprover, men huvuddelen av studierna utgår från information från register eller stora kohortstudier. De svenska hälso- och sjukvårdsregistren innehåller ett brett utbud av information om befolkningen; sjukdomar, medicinska behandlingar, graviditetsrelaterade faktorer, boende, arbetsliv och utbildning över flera generationer. Genom länkningar av dessa register finns möjligheter att besvara en oändlig mängd forskningsfrågor. Vi använder även brittiska kohortstudier där detaljerad information finns insamlad om tiotusentals barn som följts från fosterliv fram till vuxen ålder.
Ett tema som återkommer i många projekt är hur exponering för riskfaktorer tidigt i livet kan ha inflytande på neurologisk utveckling, metabolism och immunsystem och hur det i sin tur senare kan påverka risken för sjukdom. För vissa kroniska sjukdomar som typ-2 diabetes kan till exempel ärftliga komponenter i kombination med tidiga exponeringar vara de första faktorerna som i en lång kedja av händelser som tillsammans orsakar sjukdom. När vi undersöker den ackumulerade livstidsrisken för sjukdomar med miljö- och socioekonomiska kopplingar försöker vi också förstå hur kulturella och ekonomiska omständigheter kan översättas till biologiskt relevanta exponeringar.
Samarbeten
Vi samarbetar med kollegor från flera institutioner och kliniker knutna till universitetssjukhuset och universitetet i Örebro, exempelvis klinikerna för gastroenterologi och urologi. Utöver det har vi nära samarbete med institutioner vid Uppsala universitet, Stockholms universitet, University College London, Islands Universitetet, Harvard School of Public Health, Fudanuniversitetet och Shanghais center för förebyggande och kontroll av sjukdomar.
Transdisciplinary Prostate Cancer Partnership (ToPCaP)
Cecilia Bergh
Epidemiolog (associerad)
Michael Carlberg
Statistiker
Marleen Lentjes (Maria)
Epidemiolog
Snehal Patil
Epidemiolog
Miguel Garcia-Argibay
Biostatistik/Genetisk analys
Kliniskt forskningslaboratorium
Kliniskt forskningslaboratorium (KFL) är en verksamhet med syfte att erbjuda laborativt stöd inom klinisk experimentell forskning. Verksamheten bedrivs i Campus USÖ där vi samnyttjar lokaler och utrustning med forskargrupper vid Örebro universitet.
Vår roll är att utföra, anpassa och utveckla metoder för att kunna utföra relevanta analyser på patientmaterial och cellinjer. Vi har metoder uppsatta för att kunna utföra analyser från DNA till cellnivå samt utföra in vitro-försök. Om så önskas kan vi hjälpa till med omhändertagande, förvaring och registrering av prover till biobank inom ramen för forskningsprojekt där syftet är insamling av prover för senare analys.
Du som forskar kan ansöka om resursstöd vid KFL. Omfattningen av vårt stöd inom projektet kan vara begränsat till att vi utför önskad analys eller vara mer omfattande under hela processen från frågeställning till färdig vetenskaplig publikation. Det finns även möjlighet för dig som forskar att utföra laboratoriemoment själv.
Vi hjälper även till med kostnadsberäkningar och författande av text till ansökningar om forskningsfinansiering avseende laborativa analysmetoder.
Du som forskar är välkommen med idéer om större eller mindre projekt.
Vi är på plats måndag till fredag under kontorstid.
Ni som forskar är välkomna att kontakta KFL om resursstöd när det är lämpligast för er ur studiesynpunkt. För vår planering av genomförande av olika projekt är det dock viktigt med en så tidig kontakt som möjligt innan önskad projektstart. Vid ansökan om resursstöd från KFL behöver vi en kort beskrivning av din frågeställning, vilka prover som ska analyseras och tänkt metodval. Ansökningsblankett till Kliniskt forskningslaboratorium hittar du i högra spalten. Som komplement till din ansökan kan Du bifoga ett forskningsprogram och/eller ansökan till Etikprövningsnämnden. Om proverna ska hanteras enligt ett visst studieprotokoll bifogas även det.
För er som vill låta en student utföra delar av ett självständigt arbete här på KFL finns möjlighet att söka resursstöd för vår handledning, t.ex. i upplärning inom specifika laborativa metoder eller hjälp med planering och genomförande. För resursstöd gällande studenter finns en särskild blankett.
Vi debiterar för den tid som åtgår i projektet samt för driftkostnader, se Debitering. Mindre pilotprojekt kan initialt bekostas av KFL.
Debitering
Projekt som genomförs vid Kliniskt forskningslaboratorium USÖ debiteras efter avslutat arbete alternativt efter terminsavslut. Det vi debiterar för är reagens- och materialkostnader knutna till projektet samt tid.
Tid som debiteras är:
- möten inom projektet
- laborativt arbete inklusive resultatbearbetning
Eventuell tid för att skriva text till manus och amusarbete debiteras inte.
Inför din ansökan om forskningsanslag kan vi hjälpa dig med kostnadskalkyler för driftmedel. För ansökanom resursstöd kontakta KFL
Kliniskt forskningslaboratorium (KFL) är verksamt i forskningsavdelningen
Campus USÖ. Lokalerna är anpassade för att ge möjlighet till en bred laborativ verksamhet med tjänster inom olika forskningsområden. Den befintliga utrustningen är tillgänglig för den kliniska forskningen i Region Örebro län.
Det finns möjlighet för er som forskar att utföra laborativt arbete själv och boka utrustning för analyser. Finns behov av resursstöd inom projektet erbjuder vi det.
Örebro biobank (IVO registreringsnummer 454), med Region Örebro län som huvudman, inrättades i samband med att den första biobankslagen trädde i kraft 2003. Sedan den 1 juli 2023 gäller biobankslag 2023:38. Enhetens uppdrag omfattar ett regulatoriskt ansvar utifrån biobankslagen, förvaring av vårdprovsamlingar samt insamling och förvaring av forskningsprov. Vårdprovsamlingar har till syfte att säkra patienters personliga vård, diagnostik och behandling, men kan tillgängliggöras för forskning. Infrastrukturen för biobankning bedrivs gemensamt mellan Region Örebro län och Örebro universitet.
Enheten är organisatoriskt placerad inom verksamheten Kliniskt forskningscentrum.
Biobanksansvarig: Elisabet Tina
Biobankssamordnare: Kerstin Malm
Biobanksansvarig (IVO regnr 454, e-763)
Elisabet Tina
Telefon:019-602 66 67
E-post: Elisabet Tina
Biobankssamordnare, Nationell vävnadskoordinator
Maria Svensson
Telefon:019-602 13 33
E-post: Maria Svensson
Biobankssamordnare, Provservice-/studiekoordinator
Kerstin Malm (Region Örebro län)
Telefon: 019-602 66 24
E-post: Kerstin Malm
Provservice-/studiekoordinator Instutionen Medicinska vetenskaper, Örebro universitet
Isak Demirel (Örebro universitet)
SIB-ansvarig, Nationell samordnare operativ service
Pernilla Karlefors
Telefon: 019-602 76 56
E-post: Pernilla Karlefors
Operativt ansvariga
Line Bergman
Telefon: 019-602 66 42
Maja Edvinsson
Telefon: 019-602 77 84
E-post: Örebro biobank
Postadress:
Örebro Biobank
Kliniskt forskningscentrum
Campus USÖ, X-huset
Universitetssjukhuset Örebro
701 85 Örebro
Besöksadress
Örebro Biobank
Kliniskt forskningscentrum
Campus USÖ, X-huset
Södra Grevrosengatan 42A, 4 tr
Besöksadress
Södra Grev Rosengatan 42A, USÖ, Örebro
Hade du nytta av innehållet på denna sida?
Skicka gärna förslag till oss på hur sidan kan förbättras
Tack för din återkoppling!
Senast uppdaterad: den 12 mars 2024