Omställningen till nära vård

Nära vård handlar om god tillgänglighet, samordning och kontinuitet. Det skapar trygghet som är extra viktig för de som har störst behov. Den vård som behövs ofta ska finnas tillgänglig och nära. Det kan till exempel handla om former av egenvård, digitala bokningssystem eller vårdmöten, hjälp och stöd redan på vårdcentraler. Nära kan i sammanhanget betyda flera saker: geografisk närhet, relationell närhet eller tillgänglighet.

Nationell utredning

Det finns egentligen ingen enkel och entydig definition för begreppet nära vård. I den nationella utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) beskrivs nära vård som en omställning av hela hälso- och sjukvården i Sverige – på lång sikt – utifrån de behov som finns och med effektiv resursfördelning, samordning och delaktighet som grund.

För hälso- och sjukvården är nära vård att betrakta som ett förhållningssätt, kring hur all hälso- och sjukvård organiseras med utgångspunkt i individers, patienters och brukares individuella behov, förutsättningar och preferenser så att hela livssituationen kan beaktas. I den nationella utredningen problematiseras begreppen öppen- och slutenvård. Det beror på att den sjukvård vi känner till idag kanske inte är morgondagens. Omställningen till en mer nära vård innebär också att sjukvård i framtiden kommer att ske på andra platser än idag – inte minst i patientens hemmiljö.

Ställer om och förflyttar vårt fokus

Omställningen till nära vård sker inom hela samhället. Omställningen handlar alltså inte bara om vård, vi arbetar för att flytta både vård, hälsa och omsorg närmare invånarna. För att klara av de utmaningar vi står inför arbetar vi med samordning och samverkan, både mellan oss i Region Örebro län och länets kommuner men också med andra aktörer.

Omställningen som behöver göras kan beskrivas som en förflyttning:

Primärvården som navet

I den nära vården fungerar primärvården som navet i olika samverkanskonstellationer runt varje individ. Dagens primärvård är nödvändigtvis inte morgondagens, utan behöver utvecklas. Primärvården behöver ha vägar för samverkan med den specialiserade vården, både på och utanför sjukhusen, den kommunala vården och omsorgen, socialtjänsten och skolan samt andra aktörer som behövs utifrån invånarens behov nära och med god tillgänglighet.

Nära vård är inte en ny organisationsnivå eller en benämning på dagens primärvård. Men en stark primärvård bidrar till jämlik hälsa och är den vårdnivå som har bäst förutsättningar att arbeta hälsofrämjande samt ta hand om patienter med långvariga och komplexa behov. För att resurser ska användas på bästa sätt och komma fler tillgodo, krävs också att personer kan ta större ansvar för sin egen hälsa. Vi invånare är också en del i att skapa hälsa tillsammans. Faktum är att den närmsta vården är den som invånaren kan ge sig själv – egenvården.

Omställningen till en nära vård syftar till att bättre möta de behov av vård och omsorg som finns redan idag och de utmaningar som kommer med den samhällsutveckling vi ser framför oss med en ändrad ålderssammansättning i befolkningen.

Sett ur ett internationellt perspektiv har Sverige mycket goda medicinska resultat men vi ligger sämre till när det kommer till tillgänglighet och kontinuitet i vårdrelationer. Det finns också utmaningar avseende samordning av vård-och omsorgsinsatser och samverkan mellan olika vårdnivåer och huvudmän.

Vi behöver hitta nya vårdformer, i hela vårdkedjan, som möter invånarnas behov. Vi behöver också bli bättre på att arbeta mer hälsofrämjande och invånaren ska kunna vara mer delaktig i sin vård och hälsa.

Omställningen till nära vård gör vi för länets alla invånare som kommer i kontakt med hälso- och sjukvården. Särskilt viktig är dock gruppen med långvariga och komplexa behov. Genom att vården anpassas utifrån både individens behov och de lokala förutsättningarna ges förutsättningar för en jämlik vård i Örebro län.